ETT UTDRAG FRÅN ETT ANNAT KAPITEL

Har ni någonsin varit kär i en karaktär från en tv-serie, film eller bok? Kan ni relatera till att känna så starkt för någon som inte finns på riktigt. Ingen verklig person. Ungefär så har det blivit för mig. Skillnaden är att jag trodde att du fanns, du fanns varje dag framför mig och jag kunde röra vid dig. Jag kunde dra mina fingertoppar mot din kind och jag kunde känna din doft. Det kunde starta ett fyrverkeri inom mig bara dina armar lades om mig bakifrån och du höll om mig. Du kunde pussa mig på kinden och jag kunde känna din närhet så tydligt, både fysiskt och psykiskt. Jag trodde att jag kände dig, jag trodde att jag visste precis vem du var.

Som en käftsmäll kom det. Ingenting har varit på riktigt. För att citera Håkan "jag föll för dig och du förtjänar en nominering för rollen du spelade".

Du är karaktären i tv-serien som försvinner i första säsongen. Först skakar det om hela säsongen, sen är det ingen som bryr sig. Ingen som pratar om dig och ingen som ens lägger en tanke på dig. Allt annat fortsätter. Serien rullar på. Säsong 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 osv osv... Allting kommer rulla vidare trots att du försvann. Och en dag kommer jag inte att bry mig. Flera kapitel i mitt liv väntar, och du kommer inte att vara en del utav någon av dom. Hur djupt avtryck du än sätter så kommer aldrig min bok, min serie, min film, mitt liv att handla om dig. Du kanske är med i ett kapitel som folk bläddrar förbi.
Men hvudpersonen i mitt liv, det är jag.

Texten över är en anteckning jag skrivit för längesedan. Jag får nästan lite ont i hjärtat bara utav att läsa den. Hjärtesorg är så fruktansvärt sorgligt, hur det verkligen kan svida i hjärtat. Som om man förblöder. Jag har aldrig blivit lämnad eller bortvald av någon men jag har känt hjärtesorg på andra vis. Jag har känt hur någonting har dött inom en relation och också tagit med sig en bit av mig. Och vad gör man då, när det är borta? Man försöker fylla den platsen med andra människor. Det funkar inte. Man måste fylla den platsen genom att växa i sig själv. Du är redan hel. Du var hel innan du träffade honom och du är hel när han lämnat dig också även om det inte känns så för stunden. Huvudpersonen i ditt liv är du själv.

Gillar

Kommentarer

matildamelby
matildamelby,
Hjärtesorg är bland det värsta som finns och du lyckades verkligen förmedla känslan i text!
nouw.com/matildamelby
moamattsson
moamattsson ,
Håller verkligen med dig❤️ tack så mycket
nouw.com/moamattsson
maja
,
Hej! Vart jobbar du någonstans? Endast på bloggen eller?
moamattsson
moamattsson ,
Jag jobbar på Ica haha! Har ju bara bloggat i några dagar...
nouw.com/moamattsson
adelinaadelina
adelinaadelina,
Wow vilken text!!
nouw.com/adelinaadelina
moamattsson
moamattsson ,
Tack så hjärtligt!❤️
nouw.com/moamattsson
Sara
,
Så himla fin text!
carolinelindfors
carolinelindfors,
Så otroligt bra skrivet Moa!!
nouw.com/carolinelindfors
gg
,
wow, så fin text. har också känt så i livet och du satte verkligen ord på det jag själv kände! handlar din text om W förresten?
nicolinaloof
nicolinaloof,
Åh så bra text!!
nouw.com/nicolinaloof
Jaja
,
Mer sånt här snälla! Så bra verkligen!
Isabella
,
Åh va bra text Moa, verkligen!! 🤗
Andreatherese
Andreatherese,

Instagram